lördag 29 september 2007

Ut på resa inom Sverige

Under fyra dagar har jag varit i Halmstad, där jag besökt min svåger som sedan drygt 2 år tillbaka är änkling. Sedan min syster avled besöker jag honom då och då för att vara behjälplig med bl.a. tvätt. Jag var bara 12 år när han kom in i familjebilden, så därför betraktar jag honom som en storebror. Han var ganska hjälplös då han blev änkling, men har sedan dess lärt sig hantera kökets olika moment. Men klart han uppskattar att få sätta sig till dukat bord och få hela garderoben kirrad när jag kommer på besök. De har en dotter men hon bor utomlands och hon och jag turas om att åka till honom som sällskap och hjälp. Städerska finns så den biten är ordnad med. Det brukar regna när jag kommer men denna gång var det sommarvarmt och sol. Jag tog en tur på stranden och vi kunde sitta ute och dricka kaffe. Härligt. Men skönt var det att komma hem igen till sitt egna bo. Jag har haft post att gå igenom, mat att handla in och bloggar att läsa. Men jag har inte orkat skriva till alla mina bloggvänner än. Jag kommer igen bara jag fått hämta andan. Tack ni vänliga vänner som önskat mig välkommen hem. Det värmde att läsa!!



Vägen ner till stranden i Tylösand och HAVET!


5 kommentarer:

Elisabeth sa...

Borta bra men hemma bäst... stämmer antagligen för de flesta! Du är verkligen fantastisk som ställer upp så för din svåger.. men jag har ju förstått att du är en människa med ett mycket stort hjärta!
Du har nog många runt omkring dig som tackar för att just du finns till - däribland jag!

Ha det gott.. och hoppas du har en trevlig lördagkväll!

Varmaste kramar..

Amber sa...

Hej Hjärtegumman! Välkommen hem! Duktig du, som hjälper svågern! Vad vore världen utan duktiga kvinnor, som du vet att jag brukar säga. :-)

Christina sa...

Visst är det skönt att vara hemma....ta det lugnt nu vännen vi väntar här på dig ändå.
Ha det riktigt gott
Kram

Eleonora sa...

Elisabeth:
Tack raring för dina fina ord. Jag blir så rörd att du orkar bry dig. Och så glad att höra ifrån dig! Kramar
Amber:
Tack vännen, hoppas få höra hur din "övervakning" varit.
Christina:
Tänk att det är så skönt att komma hem. Och vad jag sovit gott! Tack för din titt-in - kramar

Pia sa...

Så skönt för honom att ha er, som bryr er om. Det tycker jag är det värsta med att jobba hela tiden - man hinner inte finnas till för sina vänner så mycket som man skulle önska. Spelar ingen roll hur dåligt de mår, jag måste i alla fall fara till jobbet och vara där hela dagarna. Såna gånger känns det trist att ha ett "pappersjobb", för då känns jobbet absolut inte lika viktigt. Skulle säkert kännas annorlunda om jag var sjuksköterska eller något sådant :)