torsdag 2 april 2009

HEMMA IGEN

Vilka fina dagar jag har haft med min lilla Guldlock och hennes familj. Jag kom på lördagen och blev välkomnad med en härlig lasagne-middag med gott rödvin därtill. Söndagen tillbringade vi alla inomhus. Lilla Guldlock har ju varit sjuk i två omgångar i kräksjukan, så det var viktigt att ge henne tid att återhämta sig i sin egen takt. Och mamma och pappa måste återhämta sig de också, efter allt nattvak och pysslande med den lilla. De fick tom besöka sjukhuset för att ge henne vätskeersättning. Hon vägrade dricka, för då kräktes hon igen. Lilla stackarn! Och nu äntligen har hon börjat äta igen, något som behövs för att orka med att leka och utvecklas i den snabba takt de små besitter.

På måndag morgon - tidigt - åkte mor och far till Stockholm, för att mor skulle få ena foten opererad av en specialist.

Guldlock och jag gick en promenad före lunchen. Nog hade jag glömt hur jobbigt det är att klä på ett barn kläder (som dom absolut inte vill ha) men till slut var vi klara och kunde ge oss ut. Ordspråket "det som göms i snö, kommer fram i tö" är sannerligen sant. Guldlock (som är i kiss/bajs-åldern - förresten vem är inte det?) förvånade sig stort över att se så mycket hundbajs i sin lekpark. Hon skrek till och pekade ut högarna mycket noga för mig flera gånger. Och sa: "Va äckligt farmor". Och det tyckte jag också!

Till lunch blev det köttbullar och makaroner. Mums!. Och så sitta pottan före middagsluren. Hon är duktig och säger till numera, så blöjor är borta på dagtid. Lätt som en plätt - utan ett enda pip gick hon att sova middag. Då kunde jag slappna av. Tre tvättmaskiner körde jag.

När hon vaknade - upp på pottan - äta mellis - och så ut på stan. Denna gången tog vi vagnen. Hon satt jättesnällt och bara tittade sig omkring och vi handlade blommor till mamma, påskgodis som jag skulle lägga i äggen och så fick hon en rosa fleece-dräkt av mig. Hon hade önskat en fleece-tröja och den söta jag fann hade även byxor till. Och var nedsatt i pris, bra det också!

På hemvägen slog vi vad om ifall mamma/pappa hade kommit hem. Guldlock hoppades på ja, så då fick jag säga nej. Så fort vi svängde in på gatan skrek hon: "Där är pappas bil - hurra dom e hemma". Lyckan att få krama om mamma och pappa var stor och hela ungen strålade. Men förståss - stränga förmaningar att inte komma åt mammas fot som låg uppallad på en hög kudde i soffan. Operationen hade gått bra och fort - likaså hemfärden.

Men i samma ögonblick mamma och pappa var hemma, blev jag skjuten litet åt sidan. Nu var min "egentid" över. Till middag gjorde jag pannbiff med lök och det slog väl ut hos alla. Så diskade jag upp och plockade undan. Allt för att min sonhustru skulle få vila foten och pappa kunde ta över med Guldlock.

På tisdag var första dagen på 3 veckor som hon kunde gå på dagis igen. Mycket glad var hon över att få träffa alla sina små vänner. Och bustrött när hon kom hem.

På tisdag körde jag ytterligare en maskin tvätt och stök i 3,5 timmar. Gissa om sonhustrun var glad att få all denna hjälp. Det är så sällan jag får chansen att hjälpa till hos dem, så det var enbart roligt. Till middag fick vi ungstekt lax, ädelostsås (supergott till) bakad potatis och sallad, som sonhustrun lyckats tråkla till stående på ett ben!

Ja, så hemfärd för mig onsdag morgon och redan kl 12 steg jag in i min egen hall. Litet trött kanske, men mest för att jag gått upp så tidigt. Underbart har det varit att få rå om mina kära barn och barnbarn, men visst är det skönt att komma hem igen.

9 kommentarer:

Bilder från min kamera sa...

Låter som rätt intensiva dagar, men med väldigt mycket roligt innehåll. Lite variation i det hela kan man nog säga.

Små barn att klä på-av är något som det var väldigt länge sedan man gjorde. I alla fall med dem egna, nu är det barnbarnen som gäller. Dom bor långt bort så det blir inte så ofta för min del. Visst är det roligt att få avbrott i den vanliga vardagen och göra-se lite annat. Borta mycket bra, men hemma allra bäst. Där stiger man upp när man vaknar, allt går i den egna takten osv. Den frihet som man har är guld värd.

Något som kan var tröttande är när det är fler än ett barn och alla låter i munnen på varandra utan att för den saken skull var störiga. Man är liksom van vid den tystnad man själv väljer t.o.f.

Idag skiner solen från en blå himmel och balkongen har fått besök av mig. Där satt jag även igår i linne och kjol, och det var så varmt. Hoppas fredagen och helgen blir lika fin.

Har också tvättat kläder och lämnat in till secondhandbutiken här. Finns en stor behållare eller vad det nu heter, där man kan lägga in det väl hopknutet i plastkasse. Hade har en hel del kläder som är helt felfria men för små som jag mer än gärna skänker. Kan nog få ihop några kassar till, skönt att få utrensat i garderoberna och in med nytt.

Tittade in i secondhandbutiken och hittade lite mer. Två ljusstakar i trä väldigt fina, jag skall måla dem också. Sedan en träburk till. Det visar jag senare på bloggen när det är klart. När jag ser olika saker vet jag precis i det ögonblicket hur det skall se ut och vad jag skall placera det.

Dom första träljusstakarna är färdiga och är så fina. Ser ut som dem vore nyköpta.

Nu skall jag fixa lite kaffe, nybakade bullar finns det fortfarande kvar i frysen, sedan jag bakade sist.


Kram kära Eleonora, och Tack själv för alla dina rara kommentarer.

Vinkelevink!

Hannele på Hisingen sa...

Låter trevligt (barn kissar inte, när de sover, orkar man gå upp, behövs ingen nattblöja ;)

Kram.

Bloggblad sa...

Visst är det härligt att få rå om de små alldeles själv ett tag... Jag väntar hit min lilla sångfågel i morgon eller på lördag, vet inte än.

Helena sa...

Vilken härlig tid du har haft i Dalarna.
Mysigt att du fick lite egen tid med lilla guldlock.
Snällt av dig att hjälpa dem där hemma....förstår att det blev uppskattat.
Ha en mysig kväll vännen!
Kram

Anonym sa...

Jag förstår att du har haft en skön känsla av att kunna göra lite nytta och hjälpa till.
Det är roligt, visst är det!
Så stor hon verkar ha blivit lilla Guldlock, som pratar så förståndigt redan?
Tiden går, ja så är det!
Skönt att vara hemma i sin egen lugna vrå?
Ha det så gott, kramar!

Ingrid sa...

Så härligt det låter när du beskriver din resa. Att det är en stor glädje att få rå om lilla Guldlock alldeles själv det förstår jag, men klart att det kan bli jobbigt också. Och så skönt för sonhustrun att få hjälp nu när hon opererat foten.
Många kramar till dig Eleonora! /Ingrid

Elisabeth sa...

Vill bara titta in så här på fredagskvällen och önska dig en trevlig helg! Hoppas allt är bra, och att du inte alldeles tagit slut på efter Guldlockresan! Jag blev nästan trött bara av att läsa om allt du gjorde...!

Varm kram, min vän...

Musikanta sa...

Tre år är en underbar ålder. Synd bara att de växer så fort.

Skönt att det gick bra med operationen. Det kan inte vara lätt att inte kunna gå när man har en liten dotter på tre år. Tur att din son ställer upp så fint!

Idag har jag pratat med Lillmirren i telefon. Han sa bara "B-a-a-a-m" flera gånger. Men Mirren talade om att han hade fallit av trehjulingen och slagit sig. Det var det han ville tala om för mormor.

Han börjar förstå att det är mormor som pratar i luren fast han inte ser henne. Visst är det fantastiskt hur de små utvecklas vecka för vecka...Han är ju trots allt bara 1,5 år!

Varm kram och en trevlig helg önskar jag dig/M

Tankevågor sa...

Du har haft fullt upp ser jag. Hur gammal är lilla Guldlock? Låter så mysigt att ni fick tid tillsammans. Dessutom hann du ju hjälpa dem jättemycket. Förstår att det blev uppskattat.

När min son och hans lilla familj var i Egypten för några veckor sen passade vi på att göra nytta i deras lägenhet under tiden. Vi skulle ju ändå dit och mata deras sköldpaddor. ;-)
Det blev både tvättat, städat, diskat och omplanterat en del blommor.....allt sånt som de inte hunnit innan pga av att de låg sjuka till dagen innan de skulle resa.
Sen handlade jag lite mjölk, frukost och mat och la i kylen till de kom hem.
Gissa om det blev uppskattat! :-)

De har bara oss eftersom vårt lilla barnbarn inte har någon mormor och morfar så vi hjälper så gärna till med vad vi kan.

Nu lyser solen här och visst är det härligt med vår!?

Njut nu av att vara hemma igen och passa på att fånga lite solstrålar! Det ska jag göra.
Kram på dig vännen!