
tisdag 30 september 2008

måndag 29 september 2008
Nu går jag in flera gånger om dagen och bara sniffar! Det doftar underbart!

lördag 27 september 2008

Festen för seniorerna var mycket lyckad och alla trivdes så gott att dom nästan inte ville gå hem. Det är härligt både för mig själv och för dom att våra sammankomster blir så trivsamma. Och tänk vad ett glas vin kan bidra till att folk slappnar av och kommer i berättartagen.
Nästa gång tror jag att jag ska ordna med bingospel.
Dagen efter reste jag till Halmstad för att vara sällskap och hjälpa min käre svåger med lite av varje. Han hade köpt skaldjur till en kväll - så vi festade på krabba och havskräftor - båda underbara delikatesser.
Jag tvättade några maskiner - gick sköna promenader - och kunde sitta ute i solen iförd endast T-shirt, så varmt och skönt var det.
Resan ner och även resan hem -med tåg via Göteborg var jobbigare än vanligt. Varmt i kupén och försenade tågtider. När jag kom till Stockholms Central vid 17-tiden var det rena kaoset där och jag fick armbåga mig fram. Hur mycket folk som helst! Underbart skönt att komma hem igen och det första jag gjorde var att gå in i duschen!
Nu har jag läst runt hos mina bloggvänner och hos er har det hänt en hel del. Jag har även kommit igång och skrivit hos några av er. Men jag ska snart vara i farten igen.
Den här hösten har varit jobbig för mig för jag har varit krasslig i flera omgångar. Först den eländiga olyckan med att fastna med pekfingret i bildörren - sedan ischias i 7 veckor(!) - sedan yrsel pga "vet ej vad" - nu har jag en ögoninflammation och med oljig kräm i ögat är det kass att försöka skriva på datorn. Schajse också - nu vill jag bli piggelin igen! För säkerhets skull ska jag besöka doktorn på måndag för lite check-up.
Det börjar bli dags att tömma och ställa undan alla våra stora trädgårdsurnor. Vi är 3 damer i trädgårdsgruppen som ska ta tag i detta nästa lördag. Då tänkte jag även försöka plantera några Ölandstok. Pelargonerna på balkongen är fortfarande lika stora och fina. Dom får stå ett tag till men 4 st har jag tagit bort och ska sätta ner i källaren för vintervila.
Trevlig helg söta vänner och kram
söndag 21 september 2008
fredag 19 september 2008

Dagarna susar iväg och så har vi lördag/söndag igen. Jag tycker inte riktigt att jag hinner med.
Idag har jag städat hemma "på ytan" därför att jag inte orkade mer.
Sedan har jag städat vår föreningslokal därför att jag ska välkomna mina seniorer på ett glas vitt med tilltugg på lördag - innan var och en går hem till sin egen middag.
Jag har dekorerat med blommor och bärkvistar, som jag har plockat från trädgården och det ser så trevligt och inbjudande ut. Allt för att hålla kostnaden nere, då det är gratis för alla.
Foton kommer i morgon då allt är på plats.
SKÖN HELG TILL ER ALLA MINA BLOGGVÄNNER
onsdag 17 september 2008

tisdag 16 september 2008
Ny award
för denna nominering!

Men den här utmärkelsen innebär givetvis regler och de är:
Endast fem personer får utmärkas.
Fyra måste vara hängivna läsare av din blog.
En måste vara ny eller nyligen ny, och bo i en annan del av världen.
Du måste länka tillbaka till den person som gav dej utmärkelsen.
Ganska enkelt - det är ett sätt att säga tack till dom som tar sej tid att lämna underbara kommentarer att förgylla din dag med.
Jag skickar gärna vidare till:
Gisan - Helena - Christina och Elisabeth
som alla besöker min blogg ofta, ofta.
samt till Saltistjejen, som är ny och bor i New York
Lycka till!

måndag 15 september 2008
torsdag 11 september 2008
onsdag 10 september 2008

Äldsta barnbarnet skulle ha friluftsdag på Värmdö,
så jag körde henne till busshållplatsen,
som ligger ca 10 min med bil längre bort.
Sen´körde jag nästa barnbarn dit han skulle
och dit inga bussar går.
Så åter till dotterns för att ev. hjälpa killen
som skulle slipa golven. Strömmen hade gått
(av för stark belastning) när jag kom dit,
så det var bara att börja leta fel i proppskåpet.
Det gick också att fixa och så fick killen byta till
annat eluttag, som hade starkare el.
Konversationen med honom skedde på knackig
spanska från min sida och knackig svenska
från hans. Men tänk vi förstod varandra såå bra så!
Vid 17 tiden ska jag dit igen och göra middag
till barnen och sedan vara taxiförare ännu en gång.
Då ska gymnasten köras till träffpunkten för
samåkning till sin träning.
Men nu ska jag ut och finkamma gräsmattan
och se om jag kan hitta en diamant.
Visst är det tur att det finns mor- och farmödrar?
tisdag 9 september 2008
NOMINERINGAR

Lite otur hade jag när jag gav nomineringar till bloggvänner i förra veckan.
2 av de 3 nominerade slutade blogga dagen efter - på (vad jag förstått) obestämt tid.
måndag 8 september 2008
BRAND I BERGEN - EN NATIONELL TRAGEDI

"Den brand som härjade Skuteviksbodarna i Bergen
När brandkår och polis kom till platsen



fredag 5 september 2008
LITE AV VARJE
VISDOMSORD

Min dotter ska sälja kolonilotten
och rensar nu bort diverse inför
försäljningen.
Den här söta lampfoten fick jag -
den passar perfekt till lampskärmen
jag gjorde till sovrummet

tisdag 2 september 2008
SIN ENSAMMA KROPP

Hon debuterade redan 1979 (med Brorsan hade en vevgrammofon), men det var med trilogin om Tå-Pelles Nancy – alltså böckerna Glasfåglarna, Mosippan och Nancy (-96, -98, -01) – som Elsie Johansson i ett slag blev en av våra stora författare – både läst och belönad med många litterära priser.
Trilogin om Nancy följdes av Näckrosträdet 2004, och nu är det dags igen, för en ny roman;
Sin ensamma kropp, har Elsie Johansson kallat den och Anneli Dufva har resencerat den:

"Värdig. Stram. Med stil och integritet. Sådan är hon, 73-åriga Marie-Louise Parre, Maliss kallad – numera änka med tillgångar.Och faktum är att den här romanen till en början också är sådan – lite tillsluten och väl korrekt. (De första 40 sidorna visste jag inte riktigt vad jag skulle tycka om boken)
Maliss vandrar omkring i sitt vackra rymliga hem och för en dialog med sig själv, rannsakar sig själv och sin hållning – ja, just den, den där kontrollerade. Men hon förmår liksom inte släppa kontrollen…ens där.Men häng kvar som läsare, gör verkligen det, för allt efter att den där inre dialogen pågår, så spränger den också de mentala skydd som den skildrar, Maliss träder fram som den hon är eller hade kunnat vara, bakom allt. Och berättaren Elsie Johansson snurrar än en gång fart på ett livsöde, och det med sån glöd att man måste åka med.
Och även om Maliss känns igen – hon är lik både Nancy och Näckrosträdets Hildur – och det är samma 1900-tals förändring från fattigsverige till välfärdsland som bildar fond - så är det samtidigt påtagligt hur författaren Johansson hela tiden utvecklas. Hennes stil har alltid varit säker, och mer raffinerad än man kanske tror vid en första anblick. Talspråket, det dialektala, fragment av idiom har hon använt med både tonträff och medvetenhet. Men här verkar hon njuta av sin författarroll, av att få tillåtelse att äga och styra över dessa konkurrerande jag – att ge dem röster.
Precis som Maliss gradvis finner sitt sätt, genom att närma sig de svarta punkterna i sitt förflutna, så äger Elsie Johansson både sitt material och sitt uttryck. Det är något oerhört befriande över ett berättarjag, som är 73 år gammal och som fortfarande och på nytt griper sig an tiden och livet – som är kvinna, och som känner lust. Och det är lika märkligt att tänka på alla dessa kvinnor som suttit fast i äktenskap – må det vara av skuld, beroende eller rädsla – och som aldrig vågat kräva rätten till ett eget liv. Dygdens pris? Eller konventionens?I vår fumlande era där askungedrömmar verkar blivit legitima på nytt, så behövs Elsie Johansson, behövs den där kvinnan med erfarenheter som kan fastslå värdet av ett eget val, en egen kropp, ett eget rum. "
Det var mer än en gång som jag kunde känna igen mig själv i denna kvinna.
Kan bara säga läs boken.