tisdag 16 oktober 2007

Semester i Dalarna

Under några dagar har jag varit i Dalarna och besökt sonen och hans familj. Yngsta lilla barnbarnet är en flicka på 1½ år, som just lärt sig gå. Lite vingligt är det allt men hon tar sig bra fram. Förstår otroligt mycket och är så glad så man bara smälter när hon ler. Till detta ett änglaansikte med guldlockigt hår och alldeles ljusblå ögon. Låter jag lyrisk och skrytsam, so what .. jag är sååå glad i den lilla. De andra barnbarnen är nu i tonåren och har vissa later (även om dom är gulliga dom oxå, på sina maner) men dom har ju varit små dom med, det har jag inte glömt. Och vansinnigt goa och fina!

Besök på stadens museum, som hade mycket fint att visa. Dalamöbler, silver, koppar och konst. Ett superfint kondis finns (tyvärr?) också och där var vi på besök varje dag!!

Sedvanligt besök på Sundborn var inte så lyckat - stängt för säsongen när vi kom dit.

Åter hemma igen har jag kollat upp mina bloggvänner och insett att jag missat många inlägg, men det är väl bara att haka på och ta vid efter det sista inlägget.

Min lilla Kinah (papegojan) har varit hos dotterns familj. Jag hämtade henne på em och hon blev så glad att komma hem till den egna buren, konstigt men det märks faktiskt! Hon kvittrar och sjunger och pratar mer än någonsin. Kul liten pippi.

Blev alltså välkomnad hem - även om det bara var av en liten fågel.

4 kommentarer:

Christina sa...

Välkommen hem!
Visst får du låta lyrisk, hur mycket som helst också och jag förstår dig.
Ha en skön kväll min vän
Kram

Amber sa...

Jag välkomnar dig också hem! Pippisar och katter är bra välkomnare, tycker jag, som levt största delen av mitt vuxenliv ensam. Kram!

Elisabeth sa...

Om jag hade dig här så skulle jag ha kramat om dig hårt och länge... som ett tack över något som fyllde mitt hjärta... o när jag som mest behövde det!
Ett sådant vackert innehåll kan man bara... ja, tårarna bara kom!
Av ödmjuk tacksamhet att det finns någon som har ett sådant stort hjärta, och tänker på mig...?

Eleonora.. vackraste SÖTA vän.. TACK!

Eleonora sa...

Christina: tack för dina rara hälsningar. Skönt att vara hemma igen. Kramar till dig.
Amber: Men en katt är ju mjukare i alla fall!! Men man får ta vad man har.
Elisabeth: Jag är glad att jag gjort dig glad. Tänkte genast på dig då jag såg kortet med den fina texten på Museets shop. Sköt om dig vännen så gott du orkar med. Kramisar