Det stora stenhuset ligger orört kvar,
På www.glimmingehus@raa.se kan man läsa:
"Det mäktiga stenhuset byggdes mellan 1499 och 1506 av den danske adelsmannen Jens Holgersen Ulfstand. Som stenmästare, motsvarande vår tids arkitekt och bildhuggare, anlitades den nordtyske mästaren Adam van Düren.
I slutet av medeltiden byggde allt fler av det danska rikets förnämsta släkter sina sätesgårdar i sten. Till detta behövdes rikedomar och goda kontakter. Jens Holgersen grundade sin makt på stora jordegendomar, kloka äktenskap och goda relationer till kungahuset. Han var en krigare med rykte om sig i hela Norden. 1509 fick han uppdraget av den danska kungen att bygga och leda en ny kunglig flotta. Jens Holgersens krigiska erfarenhet kan mycket väl ha bidragit till att Glimmingehus fick ett försvarsliknande utseendet med tjocka murar och små fönstergluggar.
Det stora stenhuset användes som bostad i cirka femtio år. Sedan flyttade man in i mer bekväma bostadslängor på borgholmen. Borgen kom under 1700-talet att användas som magasin för gårdens jordbruk och ingen ansåg det vara mödan värt att riva ner de 2 meter tjocka och 25 meter höga murarna.
1924 donerades borgen till svenska staten och idag förvaltas den av Riksantikvarieämbetet.
Borgens olika utrymmen såsom kök, sovrum och riddarsal finns kvar."
I receptionen fanns den på muséer numera alltid förekomande lilla butiken med allehanda bruks- och smyckesföremål till försäljning.
"Jättten Finn"eller som man också tror
staty av byggherren
Jens Holgersen
Fiffigt placerade sittplatser ....
Mäktiga valv ......
Metertjocka väggar ......
På hemvägen passerade vi Skeppskyrkan
.... och i en gullig skoaffärköpte jag ett par promenadskor
till hösten .
Väl hemma igen i köket, där
Ännu en underbar dag i det
Avslutar med att visa grannens
7 kommentarer:
Så mycket spännande du varit med om och så härligt att du delar med dej av både fina bilder och text! Historiska miljöer är alltid intressanta och denhär är ju väldigt spännande! Man kan ju bara tänka sej hur det var att leva där!!!
Du har verkligen haft en innehållsrik och omväxlande tripp på Österlen och så härligt att få vara med de nära och kära också!
Ha det fortsatt skönt i värmen!
Själv gillar jag inte den här extrema värmen, men det verkar som om vi får lite svalka snart!
Ha det gott i skuggan!
Kram
Lisa
Så roliga utfärder och så sagolik miljö, jag kan riktigt uppfatta historiens vingslag! Undrar om jag kommer till Glimmingehus nån gång? Ja ja, man kan inte hinna se allt, tack för din guidade tur!
Vi har en film att se fram mot... kanske redan i höst? Ska läsa hennes nya bok vad det lider. Har en hög som ligger på vänt först.
Nu REGNAR det här, så skönt fint sommarregn. Kanske jag ska baka lite bullar? Eller läsa bok??
Ha det skönt hos dig.
Kram Eva-Mari
Jag sitter bara här och tänker: Men fantastiska människa - hon tar oss med på spännande äventyr och utflykter i Sveriges avlånga land genom sina härliga inlägg!
Vet du hur mycket det betyder för den som har lite svårt att komma iväg?
Tack snälla snälla Eleonora!!
Nu har jag läst om Glimmingehus, som jag förut bara visste om till namnet. Å jag tänker... nästa gång vi kommer till Stockholm, om vi kommer... då måste vi bara göra en liten historisk utflykt!
Varm kram med cooleffekt...
Hejsan, Eleonora!
Tack för ditt inlägg i min gästis :-)
Tusen tack också för en trevlig resa!
Instämmer med föregående inlägg.
Tänk om väggar kunnat tala...spännande värre.
Det är alltid en speciell känsla att få vandra runt i gamla byggnader och känna historiens vingslag.
Kul att du hittade skor som passade och som även blir ett minne fr. denna resa.
Ha det gott!
kramen, Agneta
Åh så fint....jag var där som barn men det var ju ett tag sen nu.=)
Ni har verkligen haft det underbart på er resa.
Här är det nu äntligen normal temperatur....svensk sommartemperatur.=)
Trevlig helg min vän!
Kram
Roligt att får tar del av din tripp och alla fina bilder. En gång har jag besökt Glimmingehus med föräldrar och syskon, men då var jag bara ca 12 år så det är länge sedan.
Minns att någon sa att det spökade där och det är nog ingen osanning. Vilket enastående arbete att uppföra en sådan stenbyggnad på den tiden, hur i hela friden lyckades dom med ett sådant projekt. Idag finns alla tänkbara hjälpmedel, men då fanns inget sådant. Olika historiska berättelser från förr var inget som intresserade när man gick i skolan, det var ett nödvändigt ont att lära sig tyckte många och även jag. Men idag är det riktigt intressant att tar del av det du berättar. Alla växer vi upp och får ett helt annat synsätt.
Maten som tillagades av sonhustrun smakade säkert alldeles utmärkt gott. Grannens rosbuske, så vackert där den lyser upp.
Kram vännen och har en fin lördag.
Jättefint reportage och underbara bilder. Hälsar bästa väninnan Margaretha.
Skicka en kommentar